den fattiges ekonomi

Någon gång i höstas hade pappa pengar. Han hade fått dubbel lön och fått ut semesterdagar och det allra sista från sitt jobb, som nu släppt honom till system utanför arbetsmarknaden. Hans höfter är trasiga, han väntar på att nästa sida ska opereras. I höstas förde han över 1300 kr till mig när jag samtidigt hjälpte honom att betala räkningar via telefon. Pappa har en bankdosa, men ingen dator och inget internet. Räkningar har han.

Ett par gånger när vi talades vid under hösten sa han: gör något roligt för de pengarna. För någon månad sen ringde han och berättade att han inte hade råd att hämta ut sina piller för hjärtat och diabetesen. Jag förde direkt över en del av pengarna. Nu i jul sa han: jag vet att du önskar dig en symaskin. Jag har sett att de har en på Jula, köp den för de pengarna. Men jag rörde aldrig pengarna, vis av erfarenhet.

Idag ringer pappa och säger på sitt vanliga sätt: "jag har inte en sekin". Eftersom vi har olika banker tar det ett par bankdagar att föra över pengarna. Pappa har inte råd att vänta. Därför är han på väg till mig, med bilen. En timmes bilväg enkel resa, för 700 kr.

Gott nytt år pappa.

Hade drömmar

Bland det värsta med mammas cancersjukdom är att hon har ändrat sitt språk. Hon talar inte längre om framtid. Hon är medveten om vad som ska komma och hon liksom snubblar på orden när vi pratar om drömmar. Idag satt jag bredvid henne samtidigt som hon fick giftet. Jag tog upp min dröm om att någon gång ha ett sommarhus. Hon sade: ja, den drömmen hade jag med. Hade.