Idag när jag insåg att jag felbokat en av mina intervjuer och därför missat den slog det över. En kollega gick förbi och frågade hur det var och jag bara grät. Mitt yrkesliv har börjat gå åt skogen precis som jag har oroat mig så mycket för och jag vet inte vad jag ska göra för att rätta till det.
Så jag åker till Malmö i helgen för att pussa någon på skägget. Kallar min pelargon "duktiga älskling" när den blommar igen. Lyssnar på min kollega när han säger att han imponeras av generositet och hur ovanligt det är. Ställer inte in min resa till Sydney trots att jag verkligen borde. Åker ut till stallet när jag borde sitta kvar och arbeta över.
Försöker leva för att överleva, antar jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
http://open.spotify.com/track/1b6BrLpIzsKV8gnSDprA7v
Du är bäst.
Älskar dig.
Så ja, finaste. Känslan att det kommer gå åt skogen. Jag känner den. Jag vet precis. Men då är det dags att stanna upp en liten stund. Är det så att du är på väg åt fel håll är det läge att fundera över riktningen. Kom ihåg att andas, öppna hjärtat och fokusera på det som är viktigt på riktigt. Det där klarar du! Du är så fenomenalt bra. Men vila i helgen. Ditt jobb.. är en bitch. I know. Bör bemötas som alla andra bitchar: med ett upphöjt lugn och ett oändligt tålamod.
Haha! Åh ni är bäst.
Skicka en kommentar