Avbrottet

Under intervjun känner hon hur det startar. Det börjar rinna genom henne och fylla trosorna. Det var en fantastisk intervju. Kvinnan hon talade med var intelligent, hennes berättelse bekräftade inte vad hon redan visste utan skulle förändra hennes resultat. Hennes berättelse kom med infallsvinklar som skulle komplicera förståelsen av hennes forskning, men det var hon bara nöjd med. Hon visste att uppgiften skulle bli svår men inte omöjlig. Deras samtalsinteraktion var i det närmaste perfekt. Hennes frågor hade slipats, följdfrågorna var relevanta. Kvinnan i andra änden av luren avbröt henne då och då med ytterligare information, men det var bara välkommet. Till och med deras avslut blev perfekt och utan stakningar, trots störningen från den rinnande känslan i underlivet. Efter ett gemensamt God Jul! kunde hon lägga på luren med den största känsla av tillfredsställelse. Hon såg till att spara filen på två konton innan hon lämnade sitt skrivbord, fiskade upp en tampong och ett trosskydd från väskan, gick mot toaletten.

Hon hade blött genom trosorna och strumpbyxorna. En stor, klarröd fläck hade börjat växa genom kjolen. Äcklad och samtidigt fascinerad stirrade hon några ögonblick på den cirka sex centimeter långa klump som störtat genom henne, liggandes på papperet i toalettbrunnen.

Hon spolade två gånger innan hon gick tillbaka till sitt kontor, bytte om till de träningsbyxor hon hade med i en bag, och återgick till arbetet.