Lösningen på mysteriet kring damfotbollen - en del av det, åtminstone

Jag har tänkt på damfotboll en del. När jag växte upp i min mellanstora norrländska stad spelade praktiska taget alla fotboll, pojkar flickor damer herrar (utom jag då, som var den flummiga bruden som gillade att läsa böcker och dansa). De tuffaste tjejerna spelade fotboll, de mest populära var riktigt bra på det. Och även om jag inte intresserade mig så mycket för fotboll lärde jag mig att tycka om det någorlunda i alla fall, praktiskt taget alla mina vänner spelade ju. Så jag hängde med på matcher och turneringar ibland, fröjdades när min bästis lag vann Gothia Cup och var stolt över henne när hon kom med i länslaget.

Under förra sommarens VM i fotboll hände något. Jag blev intresserad av fotboll på riktigt, och det var mycket tack vare hur mycket damfotbollen lyfts. Många av matcherna var olidligt spännande och finalen mellan USA och Japan fick mig att bita ned samtliga naglar på fingrarna. Plötsligt förstod jag glädjen i sporten. Med en stor stark i näven brölade jag lyckligt varje gång ett snyggt mål sattes i kassen.

Jag är medveten om hur bespottad damfotbollen har varit och har fascinerats av det. Det mesta verkar handla om ren sexism, ofta inlindat i "omtanke" Spelarna är fula, lesbiska och dåliga. Det går för långsamt, det är värdelöst, det är sämre än männens. "Kvinnor behöver andra förutsättningar, så som mindre planer och mindre mål". Det hela är mycket lustigt, och kräver förklaringar.

Så i veckan under min och B:s semester i Istanbul fick jag en förklaring av en man varför han avskydde damfotboll. Spelarna var nämligen inte sexiga, förklarade han. Det var ingen sport för kvinnor. Han kunde gladeligen se kvinnor spela tennis eller volleyboll, det var bra sport för kvinnor menade han. Men fotboll, nä usch. "Tycker du det är viktigt att män är sexiga när de spelar fotboll?" frågade B och mannen skrattade; nej självklart inte. Därmed avslöjade han att han gav män och kvinnor helt olika förutsättningar för att utöva sporten.

Abby Wambach. Inte kvinnlig eller sexig? Tacka fan för det

Jag har inte kunnat låta bli att tänka mycket på det här uttalandet efter det. Jag skyller det inte på att mannen var turk, för hans kompis som stod bredvid (som också var turk) höll inte alls med honom. Det är ganska intressant att möta denna sortens aktiva motstånd till skillnad från det passiva motstånd som ofta gör sig gällande i andra sammanhang. Det säger något om hur vissa män ser på kvinnor och deras roll i världen. Vi ska vara till för dem. Mannen är första könet, kvinnan är till för hans tillfredsställelse genom att vara vackra, sexiga och ljuva. Men våra handlingar som inte syftar till att ge något till män i form att att tillfredsställa deras bild av Kvinnan är inte godkända, de möter motstånd.

Det hela påminde mig om den absurda situation som uppstod när jag läste Contemporary Social Theory på Trinity College i Dublin. Alla seminarier flöt på bra med intressanta samtal, tills vi kom fram till framväxten av feministisk teori. Då förmörkades den intellektuella solen för en av de manliga kurskamraterna. "Det är sexism!" utbrast han, men hade inget svar när vår seminarieledare frågade om han ansåg att kampen för jämlikhet var sexistisk. Sedan kom det: "Jag anser att om kvinnor ska ta och göra historia och teori på det här sättet borde de först FRÅGA OSS!" spottade han fram, varpå min haka åkte ned med en stor smäll i golvet. Skulle jag skratta eller gråta?


Jag tror det är samma logik. Kvinnor ska alltid, i alla sina handlingar, ha mäns godkännande i åtanke, inte minst vad gäller hennes kropp. Därför är kvinnors erövring av fotbollen så viktig. Den pekar nämligen på kvinnan som aktör för sina egna intressen skilda från ett samtidigt omhändertagande av mäns intressen. Det är därför det också är så viktigt för mansvärlden att sexualisera kvinnliga fotbollsspelare, som i fallet med Josefin Öhmans utvik i Slitz. Pröva bildgoogla damfotboll så fattar ni vad jag pratar om.

Själv längtar jag till nästa avspark i en stor turnering. Jag lär sitta där med ölen och nedbitna naglar och fira det stora fuck you-finget som damfotbollen placerar i sexismens öga.