Jag älskar att följa bloggdebatter kring aktuella samhällsfenomen. Det gläder mig att det finns så många smarta, välformulerade, vettiga bloggare där ute på nätet. Jag vill gärna ställa dem i motvikt till de otaliga idioter som kommenterar artiklar och krönikor. Vissa av dessa kommenterare krälar verkligen ur sina hålor för att uttrycka sitt förakt för feminister, bögar, muslimer och andra människor som verkar nagla i deras ögon. Det är så att man blir mörkrädd.
Senaste skandalen har självklart varit kring Rolf Hillegren och hans förringanden av våldtäkter inom relationer. Bloggarna kokar av indignation men på kommentarerna kan man läsa att hans uttalande inte är inte mer än rätt och rimligt. Eller som när en gammal klasskamrat blev antastad på gatufesten i gamla staden och skrev en arg krönika i lokala tidningen, vad fick hon veta? Att hon hade sig själv att skylla. Vad var det hon borde förstått? Att hennes tillgång till det offentliga rummet sätts ur spel när hon vistas bland alkoholpåverkade män? Så lustigt.
Jag beudrar alla bloggare som skriver om sånt här, det gör jag verkligen. Jag tycker det är för svårt. Jag har svårt att beskriva min frustration inför att vi lever i ett rättsamhälle som aldrig tar kvinnors förståelse och upplevelser av våld på allvar. Där vi själva ska ta ansvar för de brott som begås mot oss.
Jag kan bara sammanfatta det till: Jag vill skära kuken av det här manssamhället.
För min barndomsvän som våldtogs av sitt ex när de skulle träffas för att prata om deras uppbrott, där hon fick veta att han ville "ta det som var hans" en sista gång. Vill jag klippa snopp.
För den gång jag själv övertalades ha sex eftersom att jag fick veta att jag skulle "få ett helvete om jag inte ställde upp". Vill jag såga penis.
Egentligen är jag inte så ninjafeministisk. Jag blir bara så arg ibland. (Eventuell pantad kommenterare skulle förmodligen anse att jag inte fått nått på länge ev. är ful)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar