War Zone - ett forskningsförslag

För några år sedan såg jag denna film i sin helhet:



Filmen efterföljdes av häftiga diskussioner kring hennes metod och dess applicering, kring egenupplevda erfarenheter av att bli trakasserad på gatan, kring gränserna för hur man får bete sig mot andra i det offentliga rummet. Jag har länge intresserat mig för spänningen mellan könen i det offentliga rummet. Det fascinerar mig att så många, praktiskt taget alla kvinnor jag mött (själv eller genom media) har någon gång upplevt det som en farlig och hotfull plats där man mött kränkade och skrämmande upplevelser. Vad som intresserade mig med filmen var också (även om det finns delar med den jag ställer mig frågande till) hur männen hon möter ofta känner starkt obehag inför att bli utsatta för det de själva utsätter andra för. Begrunda orden "Excuse me, I'm working" och svaret "Excuse me, I was walking".

Det är så fascinerande att jag satte mig ned och skissade på en forskningsplan gällande frågan. Så här skulle den kunna se ut (obs. Detta är alltså inte ett seriöst försök till forskningsplan utan en lek med tanken. Men ändå...):

Syfte:
Att genomföra en kartläggande och analyserande studie kring mäns och kvinnors (o)lika erfarenheter av och tillgångar till det offentliga rummet, med fokus på erfarenheter av sexuella trakasserier, våld eller hot om våld i det spatiala rummet gatan och (eller) den offentliga lokaltrafiken. Jag önskar genom resultatet av dessa erfarenheter föra en diskussion kring de sociala funktionerna av dessa för relationerna mellan kvinnor och män i stort och vad dessa säger om kvinnors situation i samhället idag.

Forskningsfrågor:
- Hur upplever kvinnor tillgången till det offentliga rummet (gatan, kollektivtrafiken) idag? Hur ser förekomsten av sexuella trakasserier ut? Hur ser kvinnors strategier för att hantera dessa ut? Upplevs detta olika, vad kan detta då bero på?

- Hur upplever män tillgången till det offentliga rummet? Vad är deras erfarenheter av sexuella trakasserier, våld eller hot om våld ut i offentliga rum (med fokus på våld av sexuell karaktär) Hur förstår de själva närmanden och vilka är deras erfarenheter av att vara den som ”utsätter” andra för detta?

- Vad finns det att tillgå inom lagstiftning för kvinnor som upplever sexuella trakasserier på offentlig plats? När görs anmälningar?

- Hur sanktioneras de olika situationerna av våld och kränkningar? När sanktioneras de inte?

- Hur bör sexuella trakasserier i det offentliga rummet förstås?

Metod:
Jag önskar att utföra denna studie som en övergripande intervjustudie, med både män och kvinnor som informanter. Jag önskar utföra kvalitativa djupintervjuer med ett flertal personer inom vad som är rimligt för min tidsbegränsning, gärna upp emot 80-100 intervjuer. Jag gör gärna detta i någon slags samarbetsform staden. Som analysverktyg har arbetar jag med kvalitativ innehållsanalys.

Teori:
För att bäst ringa in problematiken kring forskningsområdet menar jag att flera teoretiska synsätt kan bidra till analysen. Förutom de redan nämnda kring sexuella trakasserier i offentliga rum, är queerteorin och dess fokusering på normalitet av intresse i denna fråga, inte minst Butler (2006) problematisering av den normativa sexualiteten och kroppen. Från sociologiskt håll har Goffman (1963) undersökt den publika sfären. Dock menar jag att en analys av det offentliga rummet inte bör uträkna genusaspekten, varför jag kommer att luta mig på feministisk teori; kring det offentliga rummet, kring våld och genus och kring kroppens vara i det moderna samhället. Jag menar att tidigare analyser av trakasserier i offentlig miljö har mycket att hämta ur teori kring kroppen som numera är vanliga, eftersom att de ringar in kroppens betydelse för förståelsen av identitet. Teorier jag tidigare inspirerats av i mina arbeten kring kropp och feminitet har varit främst Bourdieu för habitusbegreppet, Bordo (1993) och Shilling (2003) för kroppens sociologi och Young (2000) för en fenomenologi av den kvinnliga kroppens vara. Intersektionalitetsteorin (se exempelvis Yuval-Davies, 2006) med dess fokus på olika former av maktvektorer är fruktbar för att ringa in beteenden i offentliga rum eftersom att dessa kommer att upplevas och förstås olika beroende på t.ex kön och sexualitet. Gardner Brooks (1995) menar till exempel att homosexuella män vittnar om liknande upplevelser av trakasserier som kvinnor i relation till andra män. Dessa kan fortsätta kasta ljus över den studie av det offentliga rum jag vill göra.
Jag menar att det är viktigt att både undersöka och definiera kvinnors erfarenheter av mäns sexuella trakasserier i offentliga rum eftersom att det är del i många kvinnors vardag – och ändå något som är lite undersökt. When women’s experience remains unnamed, it remains a dubious reality in the eyes of others (Spender (1985), citerad i Kissling, 1991).

(Parenterstecknena hävisar till att män och kvinnor ofta förstår närmanden från okända andra mycket olika (se Garder Brooks, 1995, Kissling, 1991). Män uppvisar ofta en oförståelse inför kvinnors obehag inför visslingar, kommentarer och närmanden och menar att det bör tolkas som smickrande och som en direkt konsekvens av kvinnors ansträngningar att vara vackra genom smink, klädsel mm.)

Främst är det glappet mellan föreställningen om rätten till den egna kroppen, den ”goda sexualiteten” i det jämställda Sverige, och förståelsen av att ”skylla sig själv”. Jag finner i historier om sexuella trakasserier och kränkningar i offentliga situationer en paradox i uttalanden om att det ”är fel” men att det är något som ”inte kan göras något åt”. Spänningen mellan sanktionen av handlingarna och förståelsen av dem som något fel ger utrymme till intressanta diskussioner kring normativ sexualitet. Min fråga är enkelt: Vad är det i den normativa heterosexualiteten som sanktionerar situationer av våld trots normen av den ”goda sexualiteten” baserad på jämställdhetstanken och förståelsen av rätten till den egna kroppen?

Exempel referenser:
Bordo, Susan (1993) Unbearable weight – feminism, western culture and the body. University of California Press, London

Butler, Judith (2006) Genus ogjort, kropp, begär och möjlig existens, Norsteds Akademiska förlag

Gardner Brooks, Carol (1995) Passing by, gender and public harassment, University of California press, Los Angeles

Goffman, Irving (1963) Behavior in public places, Free Press, Glencoe

U.H Graneheim & B, Lundman (2003) “Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to acheive trustworthiness” Nurse education today (24) 105-112

Kissling Arveda, Elizabeth (1991) “Street harassment: the language of sexual terrorism”, Discourse and Society vol. 2(4) 451-460

Shilling, Chris [1993] (2003) The body and social theory Sage, London

Stanko, Elizabeth (1990) Everyday violence: How women and men experience sexual and physical danger. Pandora, London

Young, Iris Marion (2000) Att kasta tjejkast: texter om feminism och rättvisa Atlas, cop, Stockholm.

Yuval-Davies, Nira (2006) “Intersectionality and feminist politics” European journal of women’s studies 13(3): 193-209

Vem vet? Kanske blir det ett projekt någon gång i framtiden.