Comments, kommentarer

Hej igen girls!

Glänsande inlägg, eller kanske bör jag skriva glittrande? *Ogenerad inbördes beundran*. Ni är så smarta. Spännande att läsa om underkläder, med tanke på tidigare uppsatsämnen och allt, ni vet. En av de kvinnorna jag intervjuade uttryckte ett speciellt förhållande till underkläder. Till vardags gav hon inte kläder någon större betydelse och uttrycke en stor ovilja till att döma andra utifrån deras yttre. Men när vi kom till ämnet underkläder visade det sig att hon gärna la ner ganska mycket pengar på att köpa vackra och stiliga trosor och behåar, gärna i spets och roliga färger. Jag lämnade det här utanför i min analys, jag vet inte varför; kanske för att uppsatsen var tillräckligt personlig utan att jag grävde i mina informanters troslådor? Men när jag tänker tillbaka på det kan det varit hennes sett att utöva feminitet utan att riskera de negativa aspekterna av det, dvs att bli betraktad som fåfäng och ytlig, vilka också var egenskaper hon kände hörde till ett överdrivet intresse för kläder. Och kläder, som vi alla vet, är en av de mest framträdande sätten vi skapar och visar upp våra jag på, som kvinnor, som medelklass, som högutbildade, som relativt unga plus alla andra epitet vi tillskriver oss mer eller mindre medvetet. Självklart kommer våra garderober kliva in i akademin också, eftersom att det utmärker en människa näranog som dum i huvet om den inte följer trender eller har koll på vem som vann senaste guldknappen. Nu överdrev jag. Men jag anser att mode behöver kritisk granskning, varför inte ändå ned i våra underklädeslådor?

Förresten, Goddamn va snygg du va senast smurfan! Jag ska sluta kalla dig det när du kommer på ett alias, jag lovar ;)

Och angående män som bebisar, det inlägget fick mig verkligen att tänka också. Att behandla ev. pojkvänner som barn är det värsta jag vet, och tro mig, jag har gjort det så många gånger. Jag vill aldrig bete mig så igen! Sist var jag på väg att be någon som var på väg dit jag befann mig att ta med paraply och stövlar, för det regnade. Jag hejdade mig i sista sekunden. Vaffan, om han inte är idiot fattar han det själv och tar med sig det han behöver. Så var går gränsen för att vara omtänksam och trevlig och behandla någon som komplett inkompetent? Jag snuddarhellre gränsen till att vara icke-omtänksam än till att vara en mamma, fo sho. Men så kommer cirkelresonemanget, så här skulle det kanske kunna se ut:

Antifeministen: Män blir inkompetenta på att hitta saker i hemmet för att ni kvinnor behandlar män som barn. Ni feminister kan inte skylla på män vad ni själva orsakar.

Jag: Som vanligt vet du inte vad feminism är, kötthuve, men jag ska försöka svara på ditt resonemang. Feminismen kritiserar hela systemet som gör kvinnor till familjens projektledare och piga och gör män till barn. Självklart bidrar ett feminint beteende som att hålla koll på alla småsaker i ett hus till att reproducera patriarkatet. Män bryr sig om stora saker - kvinnor hittar borttappade vantar. Vi måste gå ett steg längre och fråga oss: vem tjänar på den rådande ordningen? Jag hörde på radion att kvinnor upplever stress i långt större utsträckning än män på semestern. Självklart, när hemmet är arbete för henne lika mycket som hennes lönearbete. Vad vinner kvinnor på att ha koll på hemmets småsaker? Stress. Vad vinner män på att vara barn i sitt hem? Vetskap att hans tid är viktigare än att bry sig var fan kastrullunderläggen ligger.

Förresten var jag ledsen igår att jag jobbade och inte kunde vara med i demon mot sd. Kanske skulle man sjungit lite glada sånger för att överrösta dom? "Hit the road, jack, and don't you come back no mo no mo no mo no mo!"

Love, S