Nära-sjukvården-upplevelse

Socio-ekonomiska faktorer, så kallar vi dagens klassamhälle med ett finare ord. Kanske för att vi har förstått att klassamhället inte endast är uppburet av den ekonomiska dimensionen, men också en social. Sen kan denna sociala del mätas genom otaliga statistiska metoder på antingen ett urval och befolkningen eller totalbefolkningen genom register. Vi får fram en koefficient som säger hur (mycket) något samvarierar med vi vill studera, med förbehållet om en mängd antaganden gjorda innan. Vi fragmenterar det vi vill veta, skapar indikatorer, proxys för något. Något som säger något om nåt. Vad jag tror att vi inte kan mäta är överföringen av natur/miljö. Vi kan inte isolera vad det är hos varken den enskilda människan eller dennes omgivande verklighet som gör att strukturerna består. Vi är nära att komma åt mekanismerna, men vi kan inte veta mycket mer. Tror jag.

Enkelt sagt skapar de socio-ekonomiska faktorerna olika förutsättningar i samhället. För vi lever inte i ett jämlikt samhälle. Vissa tycker att det är okej, att det kan vara lite ojämlikt så länge det är 'rättvist' andra tycker inte det är 'rättvist' från början. Okej, okej, lite väl förenklat jag vet (jag tycker den här artikeln är en bra introduktion till de två stränderna av hur man tycker att ojämlikheten bör bekämpas). Oavsett hur man tycker och vad man tycker bör göras (ja det är faktiskt normativt, bör) finns det vissa som vi med ovan beskrivna metoder kan studera. Som hur betyg påverkar senare utfall i livet i form av utbildningsnivåer eller inkomster. Som hur din klassposition avgör inte bara din hälsa utan också den hälso-och sjukvård du får.

När man gör sådana uttalanden gör man också antaganden om hur individen förhåller sig till sin omvärld.  Ibland antar man att individen handlar rationellt (dvs att den agerar nyttomaximerande) och vissa tycker det är det låter ju hur knäppt som helst för att det finns en mängd olika anledningar till varför en människa handlar som den gör, t.ex pga känslor eller utav inverkan från andra. Hur som, det görs ett beslut. Eller inte bara ett beslut såklart, man får vara lite flexibel här. Nyss beslutade jag mig för att sätta mig i min soffa istället, det beslutet betyder inte så mycket mer än att jag just nu sitter väldigt mycket skönare än tidigare. Det beslutet i sig kan vara intressant att studera, men om man ska höja blicken lite så är det ju mer intressant att undra över de beslut som ledde mig till just den här soffan, förutom det nyss nämnda. Är ni med mig?

Beslut ja. Med beslut menar jag egentligen mänsklig handling, för det är inte så att bara för ett beslut tas görs inte automatiskt en handling. Beslut påverkas av förväntningar, preferenser, möjligheter, önskningar, tro, förhållningssätt, föreställningar, ideologi, verklighet om vi ska prata på individnivå och kultur, klass, sexualitet, kön, ras, etnicitet osv om vi ska prata på aggregerad nivå. Jag vet inte vilken som kommer först, vissa feminister tycker att kön 'kommer före' allt det där jag skrev: förväntningar, preferenser, möjligheter osv och andra tycker att det är just och endast detta som är kön, inget annat (läs Butler om intresse finns i denna fråga).

Vad vill jag med all denna denna information? Jo. I fredags hade jag en nära-socio-ekonomiska-faktorers-påverkan-på-verkligheten-upplevelse. Och den handlar om klass och sjukvård. Jag har tidigare skrivit om min mammas sjukdom. Och jag har också skrivit varifrån vi kommer, i generella termer, säg lågutbildad arbetarklass eller socialgrupp III eller var vi nu passar in i de otaliga klasscheman som gjorts efter Marx indelning av proletariat och kapitalister (läs Erikson och Goldthorpe om intresse finns). Jag insåg skillnaden mellan de utbildade och de icke-utbildade. Okej, det handlar inte heller endast om utbildning, men för mig är det utbildningen som lett mig på klassresa, så för mig är det den som är skillnaden. Min mamma tar tacksamt emot kallelsen till läkaren i tron om att de har rätt, att de gör sitt bästa för henne. Att de är de kapabla. Att de vet. Hon bråkar inte. Senast hon var inlagd avstod hon från att anmäla (vad heter det nu för tiden, lex-sarah?) en sjuksköterna då hon missat att ge henne lugnande för att "jag vet själv hur det är i vården, det är stressigt de har mycket att göra, de sliter som djur och då ska de inte behöva få anmälningar på sig heller". Hon är den som godtroget väntar, den som inte bråkar, den som framställer sig som stenhård och tuff samtidigt som vi andra i familjen bryter samman hos läkaren. Tårarna rinner på mig mitt framför honom. Till mamma säger han: "du verkar stentuff". Min fina lilla mamma. Jag inser att det är nu jag ska komma in. Efter den fatala missförståelsekommunikationen i fredags (lång historia kort: mamma fick en kallelse och hade fått information om att när denna kom betydde det operation, dvs större chans att överleva. När hon kom fram var det endast ett möte med en (ny) läkare som behövde göra nya tester) är det nu jag ska börja bråka med sjukvården. Jag ska ringa och skälla, jag ska argumentera, vältaligt, för min mamma. För ni förstår ju att jag har läst på på det sättet min mamma inte har gjort. Jag har läst studier, jag vet var i Sverige det finns en expertgrupp, jag vet vilken typ av behandling som ger vad, jag vet att det snart kommer ut en rapport där man systematiskt har samlat in uppgifter kring alla med den typ av cancer min mamma har för att kunna utvärdera olika behandlingsformer. Jag har läst på om riskerna med olika typer av ingrepp. Jag har en siffra på hur hög procentsatsen är för överlevnad inom en femårsperiod. Jag vet vad de olika beteckningarna står för och exakt hur tumören sitter i kroppen. Jag vet allt om sjukdomen, förutom att veta hur det är att ha den själv. Och nu är det jag som ringer läkaren för att kräva det allra bästa åt min mamma. Det som jag med min godtrogna, välvilliga och naiva förhållning till världen trodde hände av sig själv.

För att knyta ihop säcken kan vi väl alla fråga oss hur världen nu ska bli jämlik och hur fan man kommer åt dessa subtila underordningsmekanismer som reproducerar de socio-ekonomiska faktorernas beständighet? Va?