6/2 Tranströmer

Politik

Det tysta raseriet klottrar på väggen inåt.
Fruktträd i blom göken ropar.
Det är vårens narkos. Men det tysta raseriet
måler sina slagord baklänges i garagen.

VI ser allt och ingenting, men raka som periskop
hanterade av underjordens skygga besättning
Det är minuternas krig. Den gassande solen
står över lasarettet, lidandets parkering.

Vi levande spikar nedhamrade i samhället!
En dag ska vi lossna från allt.
Vi skall känna dödens luft under vingarna
och bli mildare och vildare än här.

Jag ljög. Flygblad heter dikten.