Jag är less, uttråkad och trött på att hela tiden kämpa. Jag orkar fan inte. Och jag har en ens en man nära inpå mig. Just idag är alla män hemska. Alla. Inklusive alla vackra, fina, förstående, "feministiska" män. För de fattar inte heller ett skit. De spelar bara vackra, förstående och feminister för att få fitta. Så krasst är det.
Alltså, att jag är sur på männen kan jag ta. Det är jag from time to time, helt i sin ordning. Men idag är jag även sur på alla kvinnor. Vilken skam, denna 8:e mars. Jag är sur på alla kvinnor som spelar med i spelet. Sur på alla kvinnor som inte fattar systerskap. Sur på alla kvinnor som fastnat i konsumshetsen, sur på alla kvinnor som trampar ner andra kvinnor, sur på alla kvinnor som går patriarkatets ärenden så att säga. Och jag förstår ju att jag egentligen är sur på mig själv. Sur på min feminism. Den är ful. Jag går patriarkatets ärenden hela jävla tiden att jag har fått klippkort, snart har jag sparat ihop till en gratis omgång. Genom att vara sur på alla kvinnor är jag den största boven.
1 kommentar:
Åh käraste Kerstin. Solanas var kanske ett geni, vacker och galen, men har vi inte redan pratat om att vi inte ska använda feminismen sosm ett slagträ mot oss själva och därigenom må ännu sämre? Var det inte meningen som ett medel för att benämna det vi måste kämpa mot och stärkas av det?
Du är bäst tjejen. Du är inte kvinnors fiende.
Skicka en kommentar