Idag missade jag min gynekologtid och kommer få betala 250:- för misstaget.
Idag insåg jag att studenter som läst på halvfart inte har automatisk förtur till nästa termins kurs och att intaget till kursen för länge sedan är stängd.
Idag har jag fått veta att jag fick U på grammatiktentan jag var ganska övertygad om att jag klarat.
Idag har jag grinat en skvätt på UB av besvikelse, självförakt och rädsla för att bli utkickad ur min studentlägenhet.
Idag har jag grinat en skvätt till när jag inser att omtentan ligger på samma dag som en annan tenta, varför jag måste antingen göra båda på samma gång under kort tid, eller skjuta upp den ena för att inte klara alla mina poäng.
Idag har jag grinat en skvätt när min lärare och kärringen på studentexpeditionen behandlat mig som att jag är en jobbig och korkad djävel som ber om deras hjälp.
Idag har jag grinat en skvätt för jag måste verkligen, verkligen koncentera mig på utredningsarbetet som snart måste hitta sin utkastform.
Idag har jag känt att jag inte orkar och uppenbarligen inte duger till trots att jag gör mitt bästa.
Idag har jag återigen insett att jag lägger för mycket av mitt värde i mina prestationer varför jag känner mig värdelös när jag misslyckas, vilket är den största orsaken till min tröttma och alla tårar.
Senare fick jag ett lugnande mail av en annan lärare som försäkrade att det förmodligen inte skulle vara några problem att omregistrera mig på kursen till hösten.
Senare räknade jag ihop mina poäng på den underkända tentan och misstänker att den nonchalanta läraren gjort fel och att jag egentligen ska ha G.
Senare isåg jag, att trots om jag måste göra omtenta klarar jag det här, jag får ta smällen och besvikelsen och flytta ut i värsta fall, jag får lösa min problem så gott jag kan. Jag har en stor och generös familj som aldrig skulle låta mig falla.
Senare talar jag med Kerstin som kommer och hälsar på mig och firar midsommar med mig.
Senare vet jag att jag kommer orka. Att det är i försöken att klara mitt liv som min värdighet ligger, inte hur jag lyckas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Litet värme på omvägar.
Håll ut. Flyt. Saker och ting tenderar trots allt att lösa sig. Även när man inte kan föreställa sig det själv.
Tack Amy, whoever you are.
Skicka en kommentar