Jag är som ett gammalt skämt. Jag tappade nåt. Vaddå? Farten!
Efter dansuppvisning, en 10-åring i min familjs sällskap säger: ”Du missade på flera ställen”
HÅLLKÄFTENDINJÄVLASKITUNGE, sa jag inte.
Känslig inför allt som går emot mig. Tror på världens undergång imorrn, mina vänner dör och jag med.
Kan inte förstå glappet mellan individ och struktur, är alldeles för inne på att individen inte har något som helst val – det känns lättare för mig så. Offer för omständigheterna. Kan inte göra nåt ändå. Allt är dödsdömt. Och så, ändå:
Poplåtar som smakar sommar.
Mammakramar.
Ost
Fina böcker. Oh, du härliga ord.
Aktivismlust.
Snälla gubbar.
Hjärtat som går och går.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad fint. Jag kom att tänka på Robinson Croeuse. I boken listar han allt djävelskap med sitt liv på ön men när han samtidigt listar allt som trots allt ändå funkar lyckas han inse att han kommer överleva.
Ibland behöver man göra en sån lista.
ps det är helt ok ett tänka Djävlaskitungefaråtskogen när man utsätts för ickekonstruktiv kritik.
Jag måste sluta whina och bli lite konstruktiv jag själv. Från och med nu gäller det.
Du, vad säger du om Elin Grelssons inlägg om skönhet? Jag reagerade och har skrivit ett utkast, men vet inte riktigt vad det är jag har reagerat på och känner att jag är farligt nära biologism. Kolla gärna bland utkasten, tror du kommer åt dem också. Det heter "Skönhet åt män".
Skicka en kommentar