Publik godhet

Eftersom jag lever och andas bostadsfrågor i mitt dagliga liv hade jag tänkt att låta bli det ämnet i den här bloggen, men jag kan inte riktigt hålla mig borta från frågan eftersom vi igår antog en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Den kan man läsa här om man är intresserad. Jag har inte läst hela, men jag har ett par kommentarer som urartade till ett jättelångt inlägg om två saker: affärsmässiga principer och nya hyressättningsregler:

1. Allmännyttan ska drivas med affärsmässiga principer (se sid 43 och framåt i ovan länk)
Det är viktigt att skilja på affärsmässiga principer och affärsmässiga grunder.  Ordvalet tycker jag pekar på en viktig skillnad. Affärsmässig grund brukar användas för kommunal verksamhet som verkar på marknader tillsammans med privata aktörer, ta t.ex. kollektivtrafiken. Affärsmässiga principer är också ett ordval som går helt i linje med den inriktning bostadspolitiken tagit, dvs en marknadsberoende sådan, nästan frikopplad från statliga interventioner. Och om detta kan vi ha åsikter, men det är en annan fråga tycker jag. Där kan vi ha politiska diskussioner kring hur vi ser på individens möjlighet att tillgodose sina sociala rättigheter på en marknad. Men, allmännyttan har väldigt länge drivits affärsmässigt. Det är ingen nyhet att hymla om, skillnaden som denna nya lag tillför är regler för hur avkastningen ska fördelas.

Vad lagen bryter upp är alltså allmännyttans tidigare förbud från att driva företag i vinstsyfte enligt kommunallagens självkostnadsprincip. Självkostnadsprincipen innebär att företagens intäkter (hyror och avgifter) ska täcka företagets kostnader, men i praxis har detta ändå inte gällt de allmännyttiga bostadsföretagen sedan början av 1990-talet. Ändringen av lagen är alltså en anpassning till ett tillstånd som redan är i bruk, eller hur man ska uttrycka det. Kännetecknande för den svenska allmännyttan har alltid varit detta, drivet utan vinstsyfte. Men nu ska de alltså drivas med affärsmässiga principer för att göra långsiktigt goda affärer med möjlighet till utdelning. Som jag ser det, drivs de kommunala bostadsföretagen fortfarande med det övergripande allmännyttiga uppdraget - att främja bostadsförsörjningen i kommunen - överordnat vinstintresset:

Som regeringen har redogjort för ovan har de kommunala bostadsaktiebolagen inte tillkommit för att skapa vinster, utan för att tillgodose ett allmännyttigt ändamål. I den meningen är det allmännyttiga syftet överordnat andra aspekter (sid 47).

Jag vet inte om detta hjälper oss som blickar tillbaka och önskar oss en social bostadspolitik a la efterkrigstiden, men man kan iaf vara lite mer nyanserad innan man uttalar sig om att allmännyttan försvinner eller dylikt. Den finns kvar och anpassas. Ett belysande exempel kan vara t.ex frivilligorganisationerna idag. Ta rädda barnen, de drivs idag också med affärsmässiga principer, de har godtagit marknadens spelregler, men drivs främst inte utav vinstintresse utan av andra värden, eller har jag fel? Jag är absolut inte för en bostadspolitik som vilar på marknadens grunder och ännu tycker jag att det saknas vettig forskning kring effekterna av avregleringen, dock är denna nya lag antagen av alla riksdagspartier. Jag tror att vänstern gjorde en reservation i någon fråga.

2. Nya hyressättningsregler
Hitills har allmännyttan haft en hyresnormerande roll, dvs när hyran prövas ska allmännyttans hyror vägas in, en regel som kan bryta mot nån slags EU-konkurrenslag. Jag är ärligt talat inte så insatt i detta och tycker att det är ganska svårt att sätta sig in i det också, vilket ju också är en anledning till att det gått så lätt att nedmontera bostadspolitiken. Ingen fattar vad som händer! Iaf, allmännyttans normerande roll ska ersättas med en normerande roll för kollektivt förhandlade hyror. Och vad är skillnaden? Jag tror att det handlar om de privata fastighetsägarnas rätt att nu kunna värdera sina bostäder mot det privata hyresbeståndet och inte det allmännyttiga. Och här vet jag inte riktigt vad effekterna kan komma att bli. Vad som avgör en lägenhets hyra är oftast byggnadsår och eventuellt ombyggnadsår, och då kan de nyproducerade lägenheterna komma att få ganska höga hyror. Jag tycker ju att inte bara byggnadsår och ombyggnadsår ska ha inflytande på hyresnivån utan att läget och hyresgästernas egen bedömning ska vägas in. Jag tror att en systematisk hyressättning kan vara en väg att gå, men jag är ännu inte på det klara med hur det har fungerat. Jag tror att det har införts i Malmö, Göteborg och Umeå och att det inte fick så stora effekter där, men när det skulle införas i Sthlm så gick det inte alls. Men en systematisk hyressättning anser jag återspeglar bruksvärdesregeln väl.