Den 30 september 2009

Det är samma tanke när jag vaknar som innan jag somnar: Vad ska jag göra? Hur ska jag klara det här? Jag är så trött på att vara trött, på att vara fattig, trött på att vara lika onödig som ett mänskligt svar på blindtarmen, trött på att ha dåligt samvete över att jag mår skit i en värld där det finns så många som har det djävligt mycket värre än jag. Det finns stunder då jag mår bra, men de är endast undantag i ett ständigt grubblande kring varför jag egentligen finns, vad ska allt egentligen ska vara bra för? Men jag går i alla fall upp. Duschar sittandes eftersom att min hyresvärd hänges tvätt över badkaret.

Visste ni att existensminimum ligger på 3680kr för ensamstående i Sverige år 2009? När jag betalat hyran har jag runt 800kr kvar att leva på för det aktivitetsstöd jag får från försäkringskassan nu när jag praktiserar. Jag visste att ersättningen skulle bli låg. Vad tänkte jag egentligen? Jag tänkte inte alls. Som vanligt gick jag in i det med eyes wide shut. Jag ville bara inte vara arbetslös, ville inte plugga en termin till och öka på min enorma studieskuld som jag kommer få fortsätta betala av när jag ligger på sjukhemmet som gammal pensionär. Jag var på arbetsintervju igår som personlig assistent hos en tjej som ville att jag skulle jobba hos henne varje lördag och söndag, varje helg. Och jag går därifrån och vet att jag aldrig kommer orka jobba sju dagar i veckan, men hur kan jag tacka nej när jag befinner mig i den situation jag är i? Jag tror jag har sökt runt 12-13 extrajobb sedan början på september. Det här är det enda som hört av sig.

Jag sitter i telefon med försäkringskassan och i morgon ska jag ringa socialkontoret för att höra om möjligheten till socialbidrag. Eftersom att jag bor inneboende har jag inte rätt till bostadsbidrag. Jag skäms. Men varför? Varför ska jag skämmas? För att jag känner att jag inte har rätt till det, för att jag är en bortskämd djävla bracka som inte ska klaga?

Jag går till bio Roy för att se en film kring hedersvåld och hbt-frågor, Sämre än djur. Den kommer visas på SVT den 4/10 och antagligen kommer den skapa debatt kring tolerans, homofobi och rasism. I foajén köper jag en macka och tänker på priset, hur jag måste snåla. jag läser Camino och blir betryckt över något, hur man måste vara så medveten, man ska inte bara vara bildad, trendig, smal, insatt i samhällsfrågor och engagerad alla slags orättvisor, man ska också vara oerhört ekomedveten och bara vilja äta biodynamisk mat och baka surdeg. Kanske var det när Linda Nyberg steg in som det blev så absurt, människan är helt perfekt stylad och har stencoola kläder och jag tänker igen att jag är glad att jag inte bor i Stockholm och försöker hänga med i nån slags kultursfär, jag skulle gå under.

Filmen följdes av en paneldebatt och jag sitter som vanligt med frågor jag aldrig skulle våga ställa. Linda Nyberg ställer ledande frågor i stil med visst var det så du tänkte? och jag blir irriterad. Jag tyckte om filmen. Den gav min någon slags insikt kring tankemekanismer i en hederskultur. Den visade på ett naket sätt det absurda i att man kan sakna och älska sin familj som vill döda en för att man är homosexuell. Jag försöker förstå. Hur ett samhälle utan socialt trygghetssystem lämnar familjen som enda trygghet, varpå denna instiution blir basen för dess uppbyggnad, hur du därför föds in i ett system där din samhällsroll är dig redan given och ditt kön avgör denna roll. Du är till för detta system, helt och fullt, det är inte till för dig. Där för måste du utplånas om du vill vara något annat. Att vara homosexuell blir inte privat, det är en revolt mot ett bestämt sätt att leva vilken ligger utanför din makt att påverka.

Alla tänker samma sak. Hur kritiserar man ett sätt att leva, att tänka, utan att vara bigott? SD har väl som vana att kritsera muslimer för homofobi trots att de själva har en syn på familj och kvinnan som är helt bananas, hur kan man missa den berömda bjälken i ögat på ett sånt sätt? Hur visar vi andra att man vill ta det på allvar utan att kränka? Utan att stereotypisera?

Någon lägger en kommentar kring alla homofober i Norrland.

Jag går och lägger mig nu.