måndag 30 november 2009

Harder faster


I fredags var jag och Lara och såg Lo Kauppi och Anna Vnuk på Pustervik.

Lo Kauppi skulle inte göra en stand-up, sa hon. Samtidigt är humorn möjligen enda angripsmetod. Hon hade nämligen avslöjat the Global Sexist Organisation (GSO). Utklädd i burka penetrerade hon dess topphemliga högkvarter. Och vi skrattade så vi vek oss dubbla.

Sen grät jag när hon presenterade människor som jobbar för kvinnors mänskliga rättigheter världen över. Nog för att jag var sjukt trött, men det var så starkt. För jag kan känna mig motarbetad när jag håller föreläsning om vikten av maktperspektiv för att förstå problematiken med ojämställdhet och min manliga arbetskamrat håller ett brandtal efteråt om hur synd det är om männen nu när allt ska vara så jämställt.

Men jag jobbar inte med dödshot hängande över mig.

Varför älskade jag Anna Vnuk:s hårdare snabbare? För att den var så djävla underbar, roligt, allvarlig, skrämmande och verklighetsbeskrivande. För att dansen beskriver så mycket för mig. Hon beskrev sin tre dagar långa förlossning som slutade i akut kejsarsnitt. Förlossningen är en våldsam plats. Du vet när du ligger där, att ingen kan hjälpa dig.

Missförstå mig inte, jag har aldrig fött barn. Men jag kan genom tusentals berättelser göra mig en klar föreställning. Den roligaste berättelsen om förlossningserfarenhet har möjligen min systers svägerska. Hon skrek för fulla muggar att hon skulle dö och när sköterskan bad henne att lugna ner sig lite fes hon henne i ansiktet. Sen skrattade hon rått. "Hähähä!" "Jag kommer dö, och allt är HANS fel!!!" hade hon ylat och pekat på sin man. Han hade börjat stortjuta.

Min syster har berättat att hon ville döda sin sköterska när hon hade sagt "använd kraften inåt!". Hon brölade att hon skulle dö och ropade på mamma. När de upptäckte att min systerdotter hade navelsträngen virat två varv runt halsen armbågade de och hoppade (!) på min systers mage för att få ut ungen innan hon kvävdes.

Ungefär som för Anna Vnuk.

När ska de uppfinna de där konstgjorda livmödrarna, egentligen?

Inga kommentarer: