Hej, bloggen och mina underbara brudar!



Och ett blygsamt hej till alla de som börjat läsa denna blogg. Allt tack vare det intensiva och kontinuerliga arbete utfört av mi sli och kerstin.



Jag ämnar entra scenen igen. Saknar era glitterfittiga tankar och kommentarer. Behöver diskutera med er. Finns så mycket där ute som behöver reflekteras kring. Oooh yeh.



Kanske är det just denna konspiration kallad 40 timmars arbetsvecka som gör att jag haft omöjligt att ta mig ork att skriva här. Efter att ha tagit nästan ett år ledigt från mycket av livet, när det kommer till att ha kontakt med vänner och skriva hoppas jag nu att jag skall vara tillbaka. Har nog behövt en hel del tid att landa i åsikter och tankar och göra upp med min ojämställda situation på det privata planet. Nu hoppas jag att pennan är vässad och att vi kan ta över världen i all ödmjukaste stil, kanske som en järnhand i en slikeshandske (jag tänker mig en rosa alldeles blank handske) ett uttryck jag lär mig av en riktigt macho man.



puss puss ni fina brudar,